Sälj dig, säljare!
Jag ska börja med att berätta att jag fått en provisorisk cykel nu i alla fall, fullt fungerande men inte mer än så. Den får hur som helst duga tills jag vinner på lotto eller liknande. Cykelkorgen fick vi köpa separat, men den är nu fastskruvad ordentligt.
Jag susade iväg på cykeln för att handla juice, mjölk, fil och andra tunga saker som jag väntat med ett tag. Det är ett litet centrum dit jag brukar cykla och jag gick in en sväng i en butik för att titta på ett nagellack som lockat mig från skyltfönstret. Om vi snabbspolar berättelsen till slutet nu vilket är det viktigaste, så var jag väldigt missnöjd efter besöket. Det var inte katastrof, men jag har inte lust att gå dit igen. Så där förlorade de en kund som köper mycket och rekommenderar mycket.
Jag ska fatta mig kort men jag måste får ur mig detta. Det är skillnad på butikssäljare och säljare. Säljaren har mer ett mål att sälja en viss produkt, som telefonsäljare, fältsäljare osv. Butikssäljaren har en stor uppgift eftersom man "säljer sig själv" precis hela tiden och är även en stor del av kundernas uppfattning av hela företaget/verksamheten. Klädval, tonfall, ögonkontakt osv - allt spela roll! Alla butiker har såklart ett gemensamt mål om att alla kunder ska gå nöjda ur butiken, men ibland tänker jag att fler borde ha utbildning då faktiskt många kunder gå förlorade på så enkla saker som att man lyssnar dåligt, inte minns, uttrycker sig fel, frågar fel frågor, är otydlig, förolämpar kunden utan mening och kanske förvirrar kunden. Mycket är sunt förnuft, men frågeställningar och rätt sätt att uttrycka sig för att inte skapa missförstånd finns det en bok om.
I mitt fall, (jag kommer inte nämna några namn eller företag nu), så var det så enkelt att jag gick fram och frågade om jag skulle ta nagellacket jag ville ha direkt från skyltfönstret eller om det fanns andra på lager. Några klassiska felfrågor under samtalet: (Första frågan är säljarens och andra är rätta sättet!)
"Är den här ny kanske?" ---> Är den här flaskan öppnad kanske? (Missförstånd mellan oss.)
"Jag vet inte pris jag jobbar bara extra här men jag kanske kan ringa någon..." ---> Vänta ett ögonblick så ska jag kolla upp priset! (Osäkerhet, tvivlar på köpet, orkar knappt vänta.)
"Vill du köpa den så får du helst ta ut kontanter där borta annars får vi väl lösa det. ---> Har du kontanter på dig möjligtvis? Annars kör vi kortmaskinen! (Jag kände mig till besvär och blev irriterad.)
Inte så svårt va? Man behöver inte tala om att man inte kan, att man inte är van, att man inte vet, att något egentligen inte går och frågorna ska vara raka och leda till beslut, oavsett vad. Så, det var det jag ville säga. Avslutningsvis sa butiksbiträdet: "Ja man gör som man vill, man måste inte handla här." Kanske istället: "Hoppas det löser sig annars får du höra av dig. Kom in snart igen så bjussar jag på ett nagellack som tack för besväret!" Det är alltså dyrare att förlora kunder än att ge bort mindre företagsprodukter ibland.