- Sos 112 vad har inträffat?
Stackars lilleman fick sitta inne på trånga toaletten när ambulansen var här, de vågade inte gå in annars...
"Ja hej, dörren är öppen, inte porten, jag ska krampa när som helst, jag har en stor hund, juste, eeeeh. Jag heter Amanda. Hjälp nu kommer det!"
Eh, japp! Behöver inte gå in så mycket mer på det, var inte en sån stor grej även om det var det igår. Jag var ensam med Gero och fick krampkänsla, och fick stora ryckningar i muskler. När yrseln tog över ringde jag av bara farten, och två snälla ambulanskillar lyckades lugna mig och säga åt mig att ta en kopp te och sova. Hade jag haft någon annan i huset som känner mig väl hade jag såklart inte ringt, men ni förstår inte hur rädd man blir. Det är ändå ganska komplicerade saker som händer i hjärnan.
Nog om det! Jag mår fint igen och nyckeln är nu hämtad i Örebro! Nu återstår att packa ihop alla kläder och småprylar som ska med imorgon. Något av det absolut viktigaste imorgon är dock mitt blodsocker. Det har krånglat till och gjort många flyttar jobbigare än dom behöver vara. Jag äter nämligen jättepyttelite och därför ganska ofta. Jag måste ha med typ en kylväska med mackor, någon yoghurt, dricka, kex osv. så jag bara kan bryta, sätta mig i flyttkaoset och fylla på mig. Bra. Ska bli såå kuuul! Imorgon flyttar vi. Imorgon. Det känns så overkligt! Och jag har koll på skolan, koll på packning och jag ska INTE dö!